En familj som sitter på golvet med mamma, pappa och tre barn.

DYSFAGI – DIAGNOS

Dysfagi innebär att en person har onormal sväljningsförmåga. Problemen kan finnas i munnen svalget eller matstrupen.

Symptomen kan variera från en känsla av upphakning i samband med ätande och drickande till allvarliga kvävningsanfall på grund av felsväljning.

En del mat och dryck som kött, bröd eller tunnflytande vätskor kan vara svårt att svälja. De vanligaste symptomen i samband med dysfagi är hosta samt gurglig och rosslig röstkvalité.

Hur vanligt är Dysfagi? 

Dysfagi förekommer hos drygt 8 % av den vuxna befolkningen i Sverige. Av dessa har cirka 15 % medelsvår till grav dysfagi (Svensson, 2001). Bland personer boende på sjukhem i Sverige är förekomsten av dysfagi 76,5% – 87,5% (Sandin, 2005). Bland personer som insjuknar i stroke får mellan
27 och 50 % dysfagi (Bath et al, 2000).

Vad orsakar dysfagi?

Orsakerna till dysfagi kan vara många. Vanligast förekommande är sväljningssvårigheter i samband med stroke. I de flesta fall försvinner dock symptomen inom några veckor efter insjuknandet.

Det är viktigt att de strokepatienter som har dysfagi får information på ett tidigt stadium om vilken hjälp som finns att få.

Anpassad kost, såväl mat som dryck är i detta sammanhang oftast den mest effektiva åtgärd man kan starta med. Vid behov ska en utprovad sväljningsteknik läras ut för att göra ätande och drickande säkrare och effektivare.

Vad händer i kroppen vid dysfagi?

Förmågan att kunna svälja mat och dryck är en komplicerad och mycket snabb process. Mat och dryck passerar genom svalget på
mindre än en halv sekund. Ett stort antal muskelgrupper i mun, svalg och matstrupe är involverade och måste koordineras i exakt rätt ögonblick för att inte en felsväljning skall ske.

Mat och dryck passerar genom svalget på mindre än en halv sekund. Ett stort antal muskelgrupper i mun, svalg och matstrupe är involverade och måste koordineras i exakt rätt ögonblick för att inte en felsväljning skall ske.

Passagen genom matstrupen kan ta olika lång tid beroende på vad som skall sväljas, cirka tre sekunder vid vätska och upp mottjugo sekunder vid nedsväljning av fast föda. Vid felsväljning finns stor risk för kvävningstillbud eftersom samordningen mellan andning och sväljning kan vara påverkad.

Dysfagi kan ge undernäring 

Sväljningssvårigheter kan också leda till ett otillräckligt kalori- och vätskeintag vilket i sin tur kan leda till undernäring och uttorkning. Vid mycket uttalade sväljningsproblem kan det bli helt omöjligt att äta och dricka via munnen. Näring kan då antingen ges via en slang i magen, perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG), eller via en slang genom näsan till magsäcken, nasogastrisk sond. Den sondmat som ges innehåller all den näring kroppen behöver. I de flesta fall kan man trots sonden även äta mindre mängd anpassad kost via munnen.

Logopeden utreder dysfagi 

Utredning och behandling av sväljningsproblem lokaliserade till mun och svalg görs i de flesta fall av en specialutbildad logoped. Det är dock nödvändigt att det finns tillgång till ett multidisciplinärt dysfagiteam för att kunna ge patienten ett fullgott omhändertagande.

Såväl klinisk som instrumentell sväljningsbedömning genomförs av logopeden. En klinisk sväljningstestning kan dock inte med hundraprocentig säkerhet identifiera felsväljning. Om det finns minsta tveksamhet ska därför även en instrumentell undersökning genomföras.

Genom en terapeutiskt inriktad sväljningsröntgenundersökning, (Terapeutisk videoradiografisk sväljnings studie, TVSS) kan hela sväljningsförloppet analyseras i detalj. Denna röntgenmetod är den enda metod där man kan följa mat och dryck hela vägen från munhåla till magsäck. Vid undersökningen samarbetar logoped och radiolog.

Behandling

Utifrån resultatet av undersökningen utprövas lämpliga terapeutiska tekniker och testas olika kostkonsistenser. Undersökningens resultat ligger sedan till grund för den sväljningsbehandling som rekommenderas.

Sväljningsbehandling innefattar ofta flera olika åtgärder. Kostanpassning är en viktig del av den behandling som ges. Denna behandling bör jämställas med annan rehabiliterande behandling vid olika sjukdomstillstånd. Olika slag av sväljningsdysfunktion kräver olika slag av anpassning av mat och dryck. Kolsyrad vätska har visat sig vara effektivt vid vissa typer av sväljningsproblem. Utprovning av storlek på tugga och klunk kan vara helt nödvändigt för att analysera vilken mängd som ger säkrast sväljning.

Tandstatus och tuggförmåga 

Tandstatus och tuggförmåga är en annan viktig aspekt i detta sammanhang. Anpassade sväljningstekniker kan vara till stor hjälp för att skapa en säkrare sväljning. Positionering av huvudet på olika sätt är en enkel och ofta mycket effektiv metod. Genom framåtböjning av huvudet går det i
vissa fall att dricka tunnflytande vätskor.

Andra sväljningstekniker innebär att man måste träna in ett nytt sätt att svälja till exempel genom att hålla andan i sväljningsögonblicket eller genom att träna tungans muskler.

Dysfagi och talsvårigheter 

En stor del av de personer som får sväljningssvårigheter kan dessutom få språkliga svårigheter (afasi). Det kan leda till svårigheter att kunna introducera sväljningstekniker eftersom en språklig förståelse är helt nödvändig. I dessa fall blir kostanpassning den viktigaste terapeutiska
åtgärden.

För de allra flesta personer som får dysfagi kan individuellt utprovad behandling ge en säker och effektiv sväljning och därmed också en förbättrad livskvalitet.

Text: Margareta Bülow, Leg logoped, Med dr. Diagnostiskt centrum för bild och funktionsmedicin, Skånes universitetssjukhus, SUS, Malmö. Texten publicerades första gången i Tidningen Afasi 4/2014.

Bli medlem

300:- enskild/år
450:- familj/år


Covid-19 information


Sundsgårdens Afasilinje


FILMER

Mathilda om afasi
Albert om DLD
Moritz om digitalisering

Skip to content