En familj som sitter på golvet med mamma, pappa och tre barn.

AFASI OCH DEMENS

Både afasi och demens är vanliga problem efter skador i hjärnan. Men hur skiljer sig demens från afasi? Kan afasi blandas ihop med demens?

Demens innebär sämre närminne. När minnet försämras mer kan det vara svårt att erinra sig händelser längre bak i tiden. Man minns kanske inte en resa eller vad man arbetade med före pensionen.

Flera svårigheter för att få diagnosen demens

För att läkare ska ställa diagnosen demens räcker det inte med dåligt minne. Minnet måste vara så dåligt att man inte klarar sig i arbetet eller hemma. Det krävs också att man har fått någon annan betydande funktionsnedsättning. Problem som liknar afasi förekommer också vid demens. Man börjar tappa ord och får allt svårare att skriva. Det dåliga minnet gör att man tappar tråden när man talar. Man blir osäker och drar sig för att prata. Däremot brukar personer med demens kunna läsa utan hinder. Därför är textofta ett bra stöd för minnet vid demens.

Vanligt med demens efter stroke

Demens är vanligt. Ungefär 200 000 personer i Sverige har demens. Alzheimers sjukdom är den främsta formen. Den brukar utvecklas sakta och gradvis. Men demens kan också komma efter stroke. Forskare i Norge tog nyligen reda på hur vanligt det är med demens efter en första stroke. När patienterna undersöktes efter ett år hade en femtedel fått demens. Det finns ännu ingen medicin som botar Alzheimers och andra demenssjukdomar. Däremot finns mediciner som lindrar symptomen och gör att man klarar sig självständigt under längre tid.

Viktigt att undersöka vad talsvårigheterna beror på

Det kan vara svårt att hålla isär afasi och demens. Å ena sidan har personer med demens vissa talsvårigheter som liknar afasi. Å andra sidan kan personer med afasi ha svårt att svara på frågor som läkare använder för att undersöka minnet. När läkare undersöker minnet är det därför viktigt att de får veta om personen har haft afasi sedan tidigare. Då kan de ta hänsyn till det vid en undersökning.

Klarar personen vardagen som tidigare?

Många förändringar vid demens kan visa sig i sådant som inte direkt har med talförmågan att göra. Sådana symptom kan vara extra viktiga att bedöma hos den som har afasi sedan tidigare. Klarar personen fortfarande praktiska uppgifter? Har personen fått mycket svårare att hitta än förr, även på välkända platser? Verkar personen minnas vad som ska göras under dagen? Är personen densamma i sitt uppförande? Närstående kan ofta bidra med information om sådana frågor. På det viset minskar risken att talproblemen misstas för dåligt minne.

Text av Per Östberg, legitimerad logoped, universitetslektor och docent vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Texten publicerades första gången i Tidningen Afasi 3/2014

Bli medlem

300:- enskild/år
450:- familj/år


Covid-19 information


Sundsgårdens Afasilinje


FILMER

Mathilda om afasi
Albert om DLD
Moritz om digitalisering

Skip to content